I "Resor utan mål" berättar Harry Martinson om sina resor över världshaven som eldare i allehanda flytetyg. Och naturligtvis kommer han till Buenos Aires. Sitter i norska kyrkan och träffar en danska som ska gifta sig på Plaza de Mayo, men han är inte riktigt förtjust i stan, åtminstone inte i jämförelse med Rio de Janeiro:

Han skriver
"Rio har en själ, så rik, så nyanserad, att den kan meddelas envar, men tag bort monumenten och marmorn från Buenos Aires och den har ingenting att ge annat än sina erbarmliga motsättningar och sin snobbism. Den har en självtagen patricieranda, på lösan sand, som gör en rasande. Tarvliga boskapskungar och vetegulascher med later som vore de grander av Castilien göra sig förnämt breda på avenidorna och utmana den fattige att redan från början förrycka sitt omdöme om Buenos Aires och gå där förblindad av mindervärde och hat. En solig söndag när min själ vände sig i vanmakt inför snobbrännan tog jag spårvagn genom hela Buenos Aires och for ut till Recoleta..."