Jag hade nog aldrig trott att jag skulle ha Björn Ranelid på bild i den här bloggen. Men så blev det! Ranelid är en man som väcker mycket känslor, han gör sitt bästa skulle man kunna tillägga, men för mig har han nog aldrig varit varken det ena eller det andra.
En gång har jag hytt med näven åt honom då han blåst förbi med Jaggan så att vinddraget fått mc'n att wobbla.

I dag avtackades Björn för sin medverkan i ett arrangemang i Brösarp. Som gåva fick han - och de andra talarna, varav den röde greven, Calle Piper, var en - ABD-bok på skånska.

Det är bara att hoppas att Björn och Calle och de andra få mycket nöje av boken.