Då jag eventuellt ger mig iväg till Horsens (Vitus Berings hemby!) inom kort så kom jag att tänka på att jag varit där tidigare. På slottet - alias fängelset. Ett reportage från 2007. Varsågod!

Det kallas ”Slottet” i folkmun och har mer eller mindre 15.000 kvadratmeter boyta, varav cirka 200 enkelrum på vardera knappt tre kvadratmeter.
   För 37 miljoner danska kronor kan det bli ditt!
   Men det finns en hake.

   Det är det gamla statsfängelset i Horsens på östra Jylland som är till salu och säljarna tror att renoveringen kostar ytterligare 200 miljoner kronor. Dessutom måste de nya ägarna ställa upp på idén att förvandla det gamla fängelset till ett kriminellt upplevelsecentrum.
   - Ja, det stämmer. Vi tror på tanken att utveckla det gamla fängelset till en internationell turistattraktion med unika upplevelser för besökarna bakom murarna, säger en entusiastisk projektledare för Horsens kommun, Claus Pettersson.



   I november 2006 flyttade den siste fången ut ur fängelset till det nybyggda Statsfängelset Östjylland några mil väster om Horsens.
   Horsensborna pustade ut. Stan har bland danskarna alltid kopplats ihop med fängelset och i ett drag hoppades man att man skulle slippa stämpeln som Danmarks fängelsestad.
   Så tänkte man om.
   Varför inte utnyttja det kändisskap som man fått gratis genom alla år sedan 1853 då Statsfängelset Horsens öppnade?
   Tanken på ett lek- och stojland, med en hel del portion allvar, mognade. I dag kallas projektet ”World of Crime” och Claus Pettersson tror på allvar att planerna kan vara färdiga att sättas i verket senast den 1 januari 2009.
   - Målgruppen ska vara barnfamiljer och vi vill också ha en undervisningsdel i brottsförebyggande syfte för att kunna ta emot skolklasser, säger Claus Pettersson.
   Så radar han upp idéerna för vad ett ”World of Crime” skulle kunna erbjuda. Världens största butik för kriminallitteratur och TV-deckare, ett skräckkabinett, ett kriminalforskningsinstitut, hotell med övernattningar i små celler och frukost på vatten och bröd, konferensanläggning med mera.
   - Varför inte också ett äventyrsland där man till exempel själv kan få rymma över muren, undrar han.
   Claus Pettersson tror på fullt allvar att anläggningen skulle kunna samla en halv miljon besökare årligen vilket i så fall kan jämföras med besökssiffrorna för konstmuséet Louisiana utanför Helsingör.
   Oavsett vilket – det är fascinerande att guidas i det enorma fängelsekomplexet som står kvar precis som när den siste fången flyttade ut i fjol. En del inventarier är märkta med små lappar som berättar att stadsmuséet är
angelägna om att sakerna bevaras. Men själva byggnaden är inte kulturstämplad.
   Vi passerar arrestlokalen där den svenske ärkeboven Clark Olofsson satt isolerad efter att ha dömts till fjorton års fängelse för att ha smugglat amfetamin och hasch i stora kvantiteter till Danmark.


   Han skriver själv i fångarnas tidning ”Kåkbladet” nummer 8/2002:

   ”...jag satt totalisolerad utan att så mycket träffa eller se en annan fånge i mer än fyra år, och efter det är jag i princip lika isolerad – fast jag kan tvätta mina egna kläder och laga mat en gång om dagen i ett par timmar med en enda annan dansk fånge som också suttit över fyra år isolerad. Så går det till i Danmark.”

En annan känd fånge i Horsens var den danske justitieministern Peter Adler Alberti som 1905 införde spöstraff för vålds- och sexualförbytare och tre år senare själv erkände att han försnillat 18 miljoner danska kronor från den danska jordbrukskassan! Han spekulerade i guldgruveaktier, misslyckades, och dömdes till åtta års tukthus.
   I huvudbyggnaden går tankarna till amerikanska filmer från Alcatraz eller St.Quentin. Man skulle inte förvånas av att se Steve McQueen väsa något mellan gallren eller höra Tom Hanks släntra fram i korridoren med en skramlande nyckelknippa.
   Horsens var ett fängelse för grova brottslingar. Det fanns en särskild ”rocker”-avdelning för medlemmar av det som kallas kriminella mc-gäng.
   Kända och okända namn har ristats i väggarna. Ett och annat utfall mot samhället och polisen noteras också. Madrasserna ligger kvar på de enkla sängarna. I några fall två eller tre madrasser ovanpå varann, i någon cell en träbotten utan madrass.
   - Ett sätt som enkelt visar fångens plats i hierarkin, säger Claus Pettersson.
   Vi går förbi rum som ser ut som laboratorier där fångarnas avföring undersöktes i jakten på droger, isoleringsrum där oregerliga spändes fast i sängen, besöksrum med otvättade spermafläckade överkast och sjukstuga, tandläkaremottagning och ett litet kapell.
   På innergården skedde Danmarks sista officiella avrättning. Bödelsyxan skiljde huvudet från resten av kroppen på trippelmördaren Jens Nielsen 1892, och yxan finns bevarad i fängelsets samlingar i källaren.


   - En av vakterna, Aage Holm, har sedan 1954 systematiskt samlat fängelsehistoria. Det finns 4.000 olika relikter som ska bli grunden till ett museum, berättar Claus Pettersson.
   När någon knöt ihop lakanen och försökte fly var Aage Holm där med en sax, klippte och bevarade.
   Det finns en del flyktförsök som var mycket uppmärksammade. Carl August Lorentzen var en som 1950 lyckades fly på ett spektakulärt sätt. Han grävde en tunnel med en tesked (!) under elva månader, tog sig ut, stal en cykel och gav sig iväg några kilometer från fängelset. Där slog han läger och efter några dagar i frihet var han tillbaka innanför murarna. Han hann också skicka vykort till fängelsedirektören under den korta friheten.
   - I änden av tunneln hade han dessutom lämnat en lapp med skriften ”där det finns en vilja finns det också en väg”, ler Pettersson.
   Han tillägger:
   - Ingen förstod egentligen varför han inte lämnade trakten överhuvudtaget. Han kanske bara ville bevisa att det gick att rymma.
   En annan våghalsig fånge tog sig upp på taket till verkstaden där kamraterna sydde postsäckar, tog rejäl sats och fick till ett rekordsprång på närmare sju meter, mellanlandade på muren, hoppade ned på utsidan och försvann.
Sämre gick det för den uppfinningsrike fånge som sköt en pil över muren till en kumpan på utsidan, drog över en vajer och åkte linbana med en kabinhake.
   - Kumpanen hade inte sträckt vajern tillräckligt, den slackade på mitten och fången kom att hänga mellan fängelset och muren. Han fick plockas ned med skylift.
   Minnen som det går att skratta åt idag.
   Och minnen som kanske kan lyftas fram igen i ett stort och modernt kriminellt upplevelsecentrum i det gamla fängelset i Horsens.
   Om det nu finns någon med 237 miljoner kronor över som tror att den här idén har bärkraft. Claus Pettersson har ett och ett halvt år på sig att hitta sin finansiär, annars blir det ingenting av.
   - Vi har i dag seriösa diskussioner med två olika danska intressenter, säger han.
   Men det brådskar. Tålamodet prövas hos ägarna till fängelset, det statliga danska fastighetsverket. Bara i januari i år kostade de tomma lokalerna 160.000 danska kronor att värmas upp.
  Tills vidare används fängelselokalerna för olika mindre evenemang. I våras hölls den danska ”Krimimessen” för deckarentusiaster på fängelset och i slutet av augusti kommer Tommy Cash, jo det är Johnny’s son, och håller konsert i fängelsekorridoren.
   - Vi kanske serverar vatten och bröd i någon av cellerna då, avslutar Claus Pettersson inte utan glimten i ögat.