Det var roligt nästan jämnt. Det är titeln på en av Hans Ostelius böcker, hans självbiografi. Den är riktigt rolig och jag kan tänka mig att Hans Ostelius hade ett gott liv.

Han föddes i Ystad, såg själv till att underhålla smeknamnet "Greven av Gaffelgränd" och tillbringade sedan sitt liv som globetrotter. Han reste, på andras bekostnad, och skrev om sina resor - eller gjorde radioföredrag, liksom andra globetrottrar före honom.

I min bokhylla har jag boken Resenär i Venezuela, från 1959. Han reser kors och tvärs och gör stora nedslag i bland annat den venezolanska oljeindustrin.

Ostelius är kanske mest känd för att det var han som en gång såg till att Eslöv fick epitetet Sveriges tråkigaste stad i ett TV-program med Lasse Holmqvist, även om han omedelbart modifierade det till:
- Sa jag verkligen det? Jag menade ju Landskrona.

Ostelius ingick i en vänkrets med åtskilliga goda berättare, som Frank Heller, Piraten och Frans G Bengtsson.

90 år gammal gick Hans Ostelius ur tiden i sitt hem i Helsingborg. Av någon anledning ligger han begravd på Örsjö kyrkogård utanför Rydsgård. Där hittade jag honom av en slump då jag letade efter den enda gravstenen i landet som refererar till Titanicolyckan. Den hittade jag dock inte.
Lite charmig är vid första anblicken också stenen vid Ostelius gravplats som enbart minner om MOR, samtidigt som den ju också ger en hint om författaren/globetrotterns egocentricitet. Kvinnan som ligger där ska ihågkommas som mor, hennes identitet var blott att få bli Hans Ostelius mamma.

Ett av Skånetrafikens pågatåg är döpt Hans Ostelius.