Kolla bilden! Det här är verkligen Indien. Jag vet inte om det är tillåtet att hålla på med "farliga" ormar inne i städerna, eller hur det är, men plötsligt på en bakgata i Fort Cochin satt det en man på marken mellan två parkerade bilar. Framför sig hade han några skålar i rotting som var mer eller mindre delvis dolda av en handduk. När jag passerade slet han av handduken, lyfte på locket och den stora kobran reste sig som på beställning. När jag hajade till, tryckte han på locket och utbrast:

- Photo? Fifty rupees...!

Tre år i Småland i ungdomen har lärt mig att behärska mig. Skakade på huvudet, sade no way, och fortsatte runt hörnet, där jag slet upp plånkan, drog fram trettio rupees i sedlar och återvände till scenen.

Nöjd drog han bort handduken och kobran tittade fram igen.

 

I morse lämnade vi Kochin, eller rättare Ernakulam, där vi bodde för att ta oss med tåg till Varkala, en bit längre söderut.

Vi kollade tågtider i går. kl 0945 skulle det avgå. Perfekt. Nära till stationen, Ernakulam South. Biljett och så: vilken plattform? 

Fyra, upplystes vi om.

Gott så. Efter en stund kändes det som om vi borde dubbelkolla. Till informationen.

Tåget försenat. Avgår 1130. Men ni kan åka från Ernakulam North med tåget kl 1000.

In i tuk-tuk och ut i trafiken.

Det gick bra. Vi hade flera minutrar till godo. Nu är vi vid havet på den underbara South Cliff vid Varkala Beach. Havet slår in och massageoljan doftar i varje hörn då vi hamnat på en ayurvedisk klinik som driver hotell. Mycket detox, mycket reningsprocesser och skarp hälsoprofil.

Kanske därför de log lite snett då jag undrade om jag kunde få en pilsner det första jag gjorde.

Men hotellets chaufför lovade att köra in till stan och fixa en bira lite senare. Bra sade jag - tag tio. Och en flaska rött till Ellen.

Ska man köra detox måste man ju ha något att bli av med, eller hur?

Fortsättning följer. Vi stannar en vecka och lovar fina bilder på ölmagen i badshorts...

 

 

 

 Resenärens belöning