För många hjältar
Laura Restrepo
(övers. Martin Uggla)
Bakhåll

När jag läser Laura Restrepos För många hjältar reflekterar jag över att det bara är att kasta om två bokstäver för att finna de verkliga antagonisterna i det smutsiga kriget i Argentina. Mördarna och Mödrarna.

  Varje torsdag eftermiddag klockan halv fyra traskar fortfarande mödrarna runt obelisken på Plaza de Mayo i Buenos Aires. Det har de gjort sedan diktaturens dagar. De kräver besked om var deras barn tog vägen, rättvisa och att de ansvariga ställs till svars.  Néstor Kirchner startade processerna mot diktaturens hantlangare och i fjol höstas dömdes Alfredo Astiz, som hålls ansvarig för svenskan Dagmar Hagelins kidnappning, till livstids fängelse. 

  Militärdiktaturen i Argentina (1976-83) bildar fond åt berättelsen om en ung man från Colombia som reser till Argentina tillsammans med sin mor, för att hitta sin pappa Ramón Iribarren, som var aktiv i motståndsrörelsen.

  Laura Restrepo berättar hur de som fördes bort av de semipolisiära styrkorna ropade sina namn, så att grannar och andra kunde höra vem som försvann. På trottoarerna i San Telmo ligger minnesplattor med namn och datum på unga män och kvinnor som hämtades och aldrig kom tillbaka.

  Men det är inte det som För många hjältar handlar om. De korta bitarna om diktaturen blir snabba markörer som antyder tid och miljö. Även miljöbeskrivningarna står tillbaka. Jag hade hoppats få återvända till minnenas Buenos Aires och blir besviken på de torftiga skildringarna av den pulserande huvudstaden.

  Istället är boken ett kammarspel om relationer, en ständig dialog mellan mamma Lorenza och sonen Mateo där samtalet kretsar kring pappa Ramón. Hurdan var han? Vad var det som hände när Ramón kidnappade den tvåårige sonen? Varför fortsatte inte mamman och pappa leva tillsammans? Många frågor blir det.

  Lorenza och Mateo tecknas väl. Inte minst den dataspelande tonåringen som är mitt i frigörelseprocessen från sin älskade mamma blir en verklig person. Ja, även mamma Lorenza får liv och blod i sina motstridiga känslor inför att både behålla och släppa på banden till Mateo. Den person som samtalet kretsar kring, Ramón, kommer dock aldrig själv till tals, han blir en diffus skuggfigur. Man får inte ens veta vad han egentligen sysslade med i sitt ”underjordiska” arbete mot diktaturen.

  En jobbig språklig anomali är att den särskilda laplata-dialekten som talas i Buenos Aires är översatt till danska! Översättaren Martin Uggla förklarar i ett förord varför han har valt att göra så, men för läsaren känns det ändå mycket märkligt.

  Under läsningens gång är jag inte särskilt förtjust i berättelsen, men Laura Restrepo gör ett slut värdigt vilken amerikansk dramarulle som helst, och jag upptäcker att en tår blöter kinden.

Ur Kristianstadsbladet 20120222

Man behöver ju inte jaga runt efter i bokhandeln idag. E-böcker blir allt vanligare, och min senaste bok, Den falske ingenjören, är utgiven också som e-bok.
Exakt hur allting sånt här funkar vet jag inte.
Men det tar mindre plats i bokhyllan och det är betydligt billigare!

Vill du kolla in hur man skaffar sig Den falske ingenjören som e-bok, och vad det kostar, så är detta sidan:
Hitta e-boken

Klicka dig dit och strax är du i Buenos Aires...

Omröstningen om Årets Bok om svensk historia avslutas inte förrän den 18 februari. Du kan rösta på Den falske ingenjören. Det är bara att klicka här och se hur man ska göra. Tack för din insats.
Till omröstningen.

Nomineringen till årets bok om svensk historia av nättidskriften Svensk Historia sätter sina spår. Hässleholmsbaserade Norra Skåne hade en stort uppslagen och välskriven artikel i gårdagens tidning - 20120131, om den här nomineringen.
Roligt.
Norra Skåne är idag en del av Skånska Dagbladetkoncernen och kanske har artikeln synts också där och i Laholms Tidning. Jag vet inte.

Vill du läsa artikeln i Norra Skåne - klicka här!

En annan av de nominerade är professor Birgitta Almgren som skrivit en bok om Stasi och svenskarna. Om hennes nominering hittade jag en artikel i Bärgslagsbladet-Arboga Tidning. Svensk Historia som utlyst den här omröstningen har fått en hel del publicitet.

Fram till den 18 februari kan man rösta på vilken bok man vill se som Årets bok om svensk historia. Vill du rösta på Den falske ingenjören så klickar du här!