Vem behöver LeHane?
Ibland kan man inte bli annat än förbannad då man läser en bok. Egentligen tänkte jag inte läsa ut den, men gjorde det ändå för att få chansen att reta upp mig helt och hållet. Och kanske lite för att se om slutet ändå knöt ihop storyn, gav någon form av sens moral eller i alla fall förklarade det märkliga och besinningslösa våld som boken beskriver.
Jag läste Denis LeHane's några år gamla Mörker, ta min hand. Och jag fattar inte grejen med perverst underhållningsvåld. Inte det minsta.
Detta är ingen recension, bara ett uttryck för ogillande. Jag har tidigare läst LeHanes Patient 67 och tyckte det var en välskriven, om än ruggig historia. Men den hade i alla fall några psykologisk-litterära grepp (som dock försvann helt i filmen Shutter Island...) som gav spänning.
Det har inte den här. Den är bara ledsam. Välkommen tillbaka när du vuxit upp LeHane.
LeHanes böcker utspelar sig i Boston (USA:s Malmö) och den andra dagen jag gick på gatorna i Boston, september 1978, for en bil förbi med skrikande däck, en mc-polis kom efter och stoppade bilen med två skott, ett genom bakrutan och ett i höger bakdäck. När biltjuven, som det visade sig vara, lämnade bilen springande gav sig polisen på jakt efter honom in bland husen. Bilden, som togs av min luffarkompis Lars Pålsson, är från jakten på biltjuven i Boston.
Hela historien stod att läsa i Boston Globe dagen efter. Hur en biltjuv försökte köra över polisen när de stoppade honom i en vägspärr. Polisen sköt sönder däcket på bilen och satte iväg efter honom genom Bostons centrala gator. En ridande polis blev skadad då han föll av hästen i samband med att han deltog (!) i biljakten. Mannen greps och, det som slår mig när jag nu läser klippet, är att han redan dagen efter hamnar inför domstol. Fundera en stund på hur det hade gått här i vår egen rättsstat.
Kommentarer
Trackback
